Sverige står inför enorma utmaningar – och möjligheter. Samtidigt som över tusen människor just nu dagligen anländer till landet för att söka skydd, söker man febrilt efter boenden som kan erbjuda tak över huvudet. I det akuta läget handlar det om att förse människor med grundläggande förnödenheter. Kanske ligger emellertid den största utmaningen lite längre fram i processen. Framför sig har de nyanlända ett språk att lära sig, en kultur att förstå, och – förhoppningsvis – ett arbete att gå till. De insatser som görs idag kommer att ha enorm betydelse på tio, femton års sikt.
Primär Fastighetsförvaltning har insett vikten av att bidra till att minska utanförskapet. Tidigt i år drog man igång ett projekt för att få människor in på arbetsmarknaden genom praktik i sex månader. Totalt gick nio personer in i projektet som praktikanter – majoriteten nysvenskar, vissa med närmast obefintlig svenska – varav åtta nu är anställda hos Primär. Den enda som inte blev anställd valde själv att hoppa av till förmån för högskolestudier.
– Grundtanken är att skapa integration och att få människor att komma in i arbetslivet. Och inte bara då genom kortsiktiga arbetsmarknadsåtgärder, utan långsiktigt så att de kommer in och får full behörighet vad gäller a-kassa, sjukkassa och hela den biten, säger Fredrik Höglund.
Primär tog kontakt med Arbetsförmedlingen som hjälpte till med att anordna ”speed dating”, det vill säga snabba möten, med ett stort antal intresserade. Rima Hanna tog över ansvaret från Arbetsförmedlingens sida.
– Det finns folk med goda kompetenser i Nässjö, det gäller att ta vara på det. Vi hjälper gärna till när seriösa arbetsgivare är intresserade och utgår alltid från arbetsgivarens behov, säger hon.
Samtidigt menar Fredrik Höglund på Primär att man inte satt igång projektet på grund av ett speciellt behov från företagets sida, utan för att man sett att samhällets utmaningar inte endast kan lösas av politiker utan måste tas itu med av civilsamhället: föreningar, individer, företag. Ekonomiskt går de back på projektet, men bedömer att samhällsnyttan måste komma först. Det var också viktigt att redan från början ta in även personer med svenska som modersmål, för att ge övriga en bättre chans att lära sig språket.
– Den vinst vi gör är att klimatet mellan människor blir bättre på lång sikt, att vi möjliggör integration. Vi började med detta innan katastrofen kulminerat till det den är nu. Det behövs mer än någonsin nu, säger Fredrik Höglund.
De anställda arbetar med gräsklippning, trädvård och överhuvudtaget en hel del trädgårdsarbete. En stor del av arbetet sker vid fastigheter i det invandrartäta området Runneryd.
– Vi har anställda som bor här och om man jobbar i sin egen kringmiljö känner man ett ännu större ansvar, man pratar med sina landsmän och ser till att alla bidrar att hålla ordning, säger Fredrik Höglund.
En av de som fått en anställning genom projektet är Emer Chme från Syrien. Han talade redan från början av praktiken bra svenska och har till stor del fungerat som en brygga mellan de svensktalande och arabisktalande.
– Det är ett bra jobb. Det är fint att hela tiden träffa nya folk, nya ansikten i området, man hälsar och känner igen varandra, säger han.
Efter två år i Sverige vet han av egen erfarenhet hur utmanande det är att ta sig in i samhället om man inte lär sig språket. Och hur svårt det är att lära sig språket om man inte är en del av samhället – en moment 22-situation, med andra ord.
– Det är svårt att få jobb om man inte kan språket. Och det är en stor skillnad att ha jobb. Man känner ansvar, man jobbar sju till fyra, man har arbetsledare, säger Emer Chme.
Abshir Mohamed från Somalia kunde ytterst lite svenska när han började sin praktik på Primär.
– Först förstod jag inte ens hur jag skulle göra mitt jobb, nu förstår jag jobbet perfekt, säger han.
Mohamed läser numera även SFI en dag i veckan och blir hela tiden mer och mer trygg med språket. Dessutom får han öva sig med kollegan Henrik Engstrand – som också han stortrivs med arbetet.
– Jag trivs kanon, har lärt mig mycket. Vi rensar rabatter, plockar skräp, sopar. Man vet aldrig från dag till dag vad det blir utan det är väldigt variationsrikt. Det är bra stämning. Det är olika språk och grejer, men vi är ett bra team, säger han.
Fredrik Höglund tror att företag inom alla branscher skulle kunna göra liknande insatser för att främja integrationen.
– Det handlar om att våga och att man inte ser det kortsiktigt. Det här är en grej man måste se att det kanske genererar något om ett antal år. Och framförallt att man ser samhällsnyttan och de här övriga bitarna också som är värdefulla. Istället för att skänka pengar vid någon välgörenhetsgala så kan vi göra detta. Och kanske är det mycket mer värt, avslutar Fredrik Höglund.